fan back to 0.
Mitt liv är som en känslmässig bergochdalbana.
jag hatar att jag är fast
jag hatar att jag inte kan prata med någon
jag hatar att jag inte kan prata med min mamma
Jag vill skriva av mig men har liksom inget att ta på
Tiden går för fort och för långsamt på samma gång
as she couldn't remember and he had forgotten, they kept thinking about it.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar